En liten utställning med fem verk av Maria Buhre. Välj på menyn under Johan Fingals introduktion för visning av målningarna..
Maria Buhres bilder skildrar ett obevekligt sjukdomstillstånd, som pekar på människans bräcklighet. Vi kan aldrig bota oss själva helt, tycks det. Farsoten är oövervinnelig, viruset består. Men hennes uttryck är ändå delvis livsbejakande, då vi har en positiv förmåga att isolera lidandet - åtminstone tillfälligt. Hennes målningar, teckningar och skulpturer är patienter som befrias från de fysiska plågorna. Det är konst som aktivt deltar och bidrar till tillfrisknandet, som om med en egen läkande kraft. Konsten läker våra sår. Den mildrar de annars olidliga smärtorna. Som genom ett trollslag blir de missbildade kropparna vackra igen, åtråvärda. De förvridna lemmarna rätas ut, de hemska utslagen och bölderna försvinner. De fysiska åkommor som drabbar oss är överförbara - och i detta finns trots allt en förtröstan. Men det finns inga illusioner om ett fullständigt tillfrisknande. Sjukdomen är en konstitutiv beståndsdel i våra liv. De tillfälligt tillfrisknade kropparna pekar istället på, och tydliggör, ett annat sorts lidande. Det oöverskådligt svarta mörker som sänker sig över människans medvetande är ju också en sjukdom. Genom att isolera denna själsliga bräcklighet kan hon formulera ett tydligt konstnärligt uttryck för den. Den process av tillfrisknande som hennes konst medverkar till skänker patienten kraft - en känsla av kraft - som är nödvändig för att hantera, kanske bemästra, det tärande sjuka inom oss alla.
Maria Buhre, född 1965, är bosatt och verksam i Kortebo i Jönköping.
|