Allt värde p Internet bygger p snt du inte kan se. En ett och en nolla och en etta till och de digitala flödena är inte saker, de är berättelser som aldrig behöver fastna i ett ting och kanske är det därför det s okritiskt satsas miljarder, för om ngot inte gr att mäta gr det ju heller inte att se om man räknat fel.

Men även det du inte kan se kan vara vackert. Jag känner människor som kan ta emot en utskrift av den kod som skapar programmen, de läser dem som vi läser artiklar, de säger att det är vackert eller bra eller slarvigt och d talar de inte om hur programmet fungerar, utan om hur det kan växa, hur det är gjort, de talar om skönhet och det vore ju löjligt att tro att programmering inte ocks kunde vara en konst när allt annat kan bli det.

S vad är Bill Gates stora brott för eftervärlden?

Kanske inte monopoliseringsförsöket i sig utan det faktum att programmen var s fult gjorda. En konstens tervändsgränd?

Programmering är som att bygga pyramider. Det har ingen betydelse hur fin din sten är om den inte passar ihop med de andra.

Programmering är inte alls det individuella geniets arena, programmering är tvärtom det nya fält där kollektivet kan bevisa sin enorma styrka, för det finns ingen programmering som kan överleva om den inte är del i en verkligt kollektiv process.

Det viktiga är inte hur du löst problemet.
Det viktiga är hur andra kan fortsätta där du slutade.
Finns det radikal programmering?
Finns det reaktionär?
Ja, självklart.

Lt oss jämföra olika operativsystem. Macintosh, Windows och Linux. Den tv första är skapade av företag som vägrar ge bort det, som användare ska du betala, som företagare ska du betala för att f utveckla produkter till det och hela tiden utvecklas systemet som ett sätt att skapa fördelar mot konkurrenter, framgngar släpps inte över till "andra sidan" förrän det i sig kan ge ökad marknad eller kontroll. De utvecklar parallella ljudsystem, parallella bildsystem och de utvecklar sen program som slss om att vara ungefär lika bra fast p olika plattform och det hela är en ständig jakt p marknadsandelar där du och jag betalar löjliga pengar för en kopia av ngot som inte kostar ett öre att kopiera. Bara skapa.

Och även om det tar miljoner arbetstimmar att utveckla ett system s är den kostnaden liten jämfört med de enorma pengar som gr till marknadsföring, kontroll, köp av konkurrenter för att behlla marknaden och självklart avkastning för att locka till sig mera kapital.

Sdana företag kan bara skapa saker man direkt kan f pengar för, deras program och kreativitet är hämmad, om vi hade ltit företagen styra datautvecklingen (istället för universitet och militär) skulle vi aldrig ha ftt ngotInternet och det är nu programmering plötsligt blir politik, för om vi fortsätter p den väg företagen vill, s har vi snart ett Internet där allt kostar, där varje företag skyddar sin äganderätt och där du varje sekund fr betala för att du är tvungen att använda ngons program för att kunna kommunicera.

Och det är givetvis inget problem för den som är rik, men nu talar vi om kommunikation och utveckling och kunskap och det är inget som ska styras med pengar, för det fantastiska med kunskap är att den blir dubbelt s värdefull när fler förstr den.

Precis som program.

Linux är ett gratissystem. Det är skapat av flera hundra frivilliga programmerare, det är mnga hundratusen programrader och det finns flera miljoner människor jorden runt som väljer att arbeta för och använda detta gratissystem.

Tusentals program är skapade av människor i samarbete som bara vill göra alltihop lite bättre.

Och alla kan ladda ner det frn nätet och alla kan dessutom läsa koderna, ja, alla kan fortsätta själva, det enda som krävs är att man kan läsa kodernas sprk och det är som med musik, alla kan vi sjunga, men hur mnga sjunger riktigt bra?

Författaren Peter Antman har föreslagit ett enkelt politiskt program för att vrida Internet frn monopoliseringens grepp, han menar att om alla offentliga institutioner och företag kräver att programmen ska ha öppen källkod, om man främst stöder och använder fria program och lägger insparade pengar p programutveckling, ja d förvandlas hotet om en framtid där kunskap inkapslas i börsföretagens hemliga patentrum, till en möjlighet om mngdubblad rikedom.

För det mest fantastiska med den digitala rikedomen är att om du ger bort ett program eller en kod, s blir du själv inte fattigare, du har kvar det du skapat, digitala kopior gör alla rikare, men om du ger bort mat eller ved eller en bok s är det en överföring som alltid gör dig själv aningen fattigare.

1 den digitala världen är resurserna alltid oändliga och socialismen självklar, ja det blir plötsligt svrt för den kapitalstarke borgaren att förklara varför kunskap inte längre ska vara fri.

S Linux för oss närmare socialismen och Bill Gates försöker hlla oss kvar där vi är och det är alldeles sant. Programmering är politik, liksom kultur, ekonomi och idrott.

Vi kommer aldrig undan ansvaret.

För vilka intressen använder vi vra liv?

P Cyber Café Internet i Kairo str en stor schäfer i fönstret och vaktar. Om man bara sätter sig ner vid datorn, lugnar den sig, det är en cyberdog tänker jag, en varelse som inte finns, men det är svrt att lura sig själv när djuret änd morrar dovt under bordet.

Jag visar en nyfiken vad vi p ETC gör p nätet, fram kommer radikala.com i fönstret och dit kan du g för att läsa, säger jag och där gr man för att lyssna, och hit för att diskutera fast allt är p svenska försts.

— Men vad är affärsidén? frgar han d.
Jag tittar p sajten.
— Tja affärsidé, det vi vill göra är att ändra världen.
— Aha, din affärsidé är att ändra världen.
— S kan man ju ocks uttrycka det.

Det finns en 37-rig miljardär frn USA som heter Kevin O’Connor som under hösten -99 kte runt världen och berättade att han hade världens bästa affärsidé, hans företag Doubleclick lever p att registrera hur du som Internetanvändare beter dig, han registrerar vart du gr, vad du köper, vad du är intresserad av och han gör det bara för din egen skull för han vill bara hjälpa dig och ge lite service.

Det är mardrömmar frn Orwells 1984 som blivit verklighet igen, men ingen politiker reagerar därför att nu är det inte staten eller partiet som skaffar kontroll, nej det är annonsörer och privata företag och änd är det precis samma sak, det är det fria valet som ska stoppas, företag satsar miljarder p att kontrollera din konsumtion och frn det till att hjälpa oss tänka rätt är inte lngt.

Det finns ett svenskt företag Pir som under senaste valet sg till att alla riksdagsmän sg annonser frn moderaterna när de gick ut p nätet, det gjorde att det partiet verkade aktivare och större än andra. Genom att styra annonseringen till vissa lP-adresser kan annonsörer ge dig en bild av världen som helt enkelt inte är densamma som andra fr se.

Detta fr mig att tänka p Stalin.

När Stalin av Lenin blev beordrad att trycka en artikel där den senare efter ett slaganfall kritiserade partiets utveckling och Stalins ledarskap, var Stalin tvungen att trycka särskilda ex av Pravda med Lenins artikel, medan den vanliga upplagan helt enkelt inte hade med texten. 1 sjuksängen fick en lättad Lenin ta emot den falska tidningen ur Stalins hand.

Om Internet fr styras och registreras kan den manipulationen bli allas vr vardag, du vet inte om det du läser bara är pstenden till just dig eller om det är nyheter för alla. Vi str idag med en ny teknik och ett nytt sätt att kommunicera och frgan är den gamla vanliga, ska det bli ett instrument för de rikas kontroll eller ett instrument för ökad kunskap och makt för alla.

Och socialismen är nära.

© Johan Ehrenberg

"Finns det radikal programmering?    
Finns det reaktionär?"