Filmen är nu drygt etthundra år gammal. Den nya konstformen förutspåddes tidigt att bli den mest betydelsefulla under det tjugonde århundradet, och även om detta naturligtvis kan diskuteras, så instämmer nog de flesta i att utsagan har besannats. Det är den konstnärliga uttrycksform som tydligast representerar det sekel som äntligen går mot sitt slut; etthundra år som förutom oöverträffade ambitioner i krig och förintelse också har kännetecknats av ojämförliga tekniska framsteg och av masskulturens slutgiltiga genombrott. I finkulturens salonger har filmkonsten regelbundet betraktats med misstänksamhet eller likgiltighet, och man har med tveksamhet accepterat den som en seriös konstform. Film har avfärdats som masskulturens förnämsta verktyg och som en vara i en krass kommers. Respekt och aktning för filmens historia och för dess tidiga "kulturskatter" har därför blivit något av en eftertanke. Flera av de tidiga filmklassikerna är för alltid förlorade, och även filmer som endast är något decennium gamla finns endast bevarade i undermåliga kopior. Underfinansierade restauratörer tvingas arbeta, bokstavligen, i en kamp mot tiden. När filmens historia skrivs har naturligtvis klassikerna - de filmiska mästerverken - en central roll. Det är dessa filmer som har utforskat okända områden, visat på möjligheterna och inspirerat andra filmskapare. Det är möjligt att begreppet klassiker har en något annorlunda betydelse inom filmkonsten än i andra sammanhang. Den nya berättarformen har tagit form gradvis i en omständig process som ägt rum inför våra ögon, och flera av de tekniska och narrativa grepp som idag anses givna har först arbetats fram av filmens pionjärer. Egenskaper som originalitet och nyskapande kommer därför att värderas enormt högt, och en filmklassiker kan i vissa fall ha ett begränsat värde i övrigt för den moderna åskådaren, men ändå haft en avgörande roll då filmberättandet har utvecklats.. Kraus99 publicerar för första gången i Sverige den slutgiltiga listan över filmens klassiker (med vänligt tillstånd från den brittiska tidskriften Sight and Sound). Listan fungerar som ett dokument över filmens historia, och samtidigt som en vägledning för de som vill upptäcka dess kanon. Urvalet av filmer är naturligtvis inte immunt mot invändningar och det kan ifrågasättas och diskuteras - och ett sådant meningsutbyte är ett av skälen till att upprätta liknande listor - men till skillnad från andra har den här sammanställts med omsorg och kunnighet. Alla de viktiga utvecklingsstadierna finns representerade: från de tidigaste försöken att frigöra den tunga och otympliga kameran och det teatrala skådespeleriet till den franska nya vågens handkamera och den italienska neorealismens amatörer; från den svenska stumfilmens exteriörer och den ryska filmens montageteori till Viskningar och rop och Andrei Rublev; från den revolutionerande ljud- och färgfilmen till The Wild Bunch och Raging Bull. Det är naturligtvis inte endast de tekniska framstegen som har påverkat det filmiska berättandet. De ekonomiska och politiska omständigheterna under vilka filmerna har producerats har varit lika betydande. Listan innehåller ett flertal klassiker som skapats i propagandans tjänst, då regimer snart förstod att utnyttja filmens genomslagskraft för att förhärliga nazismen, kommunismen eller kapitalismen. Andra filmer har sitt ursprung i en egensinnigt konstnärlig vision, medan vissa har tillkommit under gigantiska studiosystem (där konstnärer som Ford, Hawks och Hitchcock ändå lyckades ge dem sin personliga prägel). De representerade filmerna sträcker sig från Cabiria (Cabirias ring) från 1914 till Mad Max 2 från 1981. Man har alltså valt att inte ta med filmer som kommit ut efter -81. En film behöver vara några år för att man ska kunna bedöma den objektivt, och i synnerhet dess status som klassiker behöver tid för att mogna fram. Listan har sammansatts av David Meeker på uppdrag av Brittiska Filminstitutet och Museum of the Moving Image i London. Tanken har varit att listan ska utgöra grunden för ett bibliotek av helt nya visningskopior och att en av dessa visas varje dag på museet året om. Listan är del av en strävan till att göra de klassiska filmerna tillgängliga för en ny publik, som dessutom får ett unikt tillfälle att se dem på biograf. Samtidigt, utkommer en bokserie, BFI Classics, där en författare ingående behandlar en filmtitel från listan. Trettioåtta högintressanta böcker från serien har publicerats hittills, som den feministiska kulturkritikern Camille Paglias bok om Hitchcocks The Birds, journalisten och författaren Melvyn Braggs The Seventh Seal (Det sjunde inseglet) och den berömda filmteoretikern Laura Mulveys Citizen Kane. Kraus99 har kompletterat listan med den svenska översättningen av filmens titel, där en sådan finns. FÖRSLAG PÅ FILMER EFTER 1981 För att prenumerera på Sight & Sound: Med kreditkort - telefon: +44 1858 435328 mail: [email protected] Med check - skriv till: Tower Publishing Services Tower House Sovereign Park Market Harborough Leicestershire ENGLAND Genom att klicka på denna symbol kan du smidigt ladda ner aktuell text i s.k. rtf-format, vilket kan läsas av i princip alla ordbehandlingsprogram. Om man bara klickar på utskriftsikonen i webbläsaren brukar det uppstå ett onödigt pappersspill. Vi ber er att respektera copyrighten. Hör gärna av Er till redaktionen eller resp upphovsman/-kvinna angående detta.
|