ART BRUT
- om s?rlingarnas instinktiva konst
av Johan Fingal
Alla bilder ?tergivna med v?nligt tillst?nd
fr?n Genevieve Roulin & Collection de l?rt brut i Lausanne.
|
?? Utanf?rskapet ?r ett oundvikligt livsvillkor f?r dem. De har aldrig beh?vt reflektera ?ver dess egentliga inneb?rd eller dess konsekvenser. Det ?r inte ett resultat av en ?vertygelse eller ett medvetet st?llningstagande i f?rh?llandet till andra. De ?r outsiders - men absolut inte som en tom gest eller en sj?lvmedveten pose. Vansinnet, schizofreni och besl?ktade sjukdomar, har f?rvisat dem till mentalsjukhusen, medan andra, enst?ringar och andra marginella existenser, bara inte kan eller inte vill delta i den sociala gemenskapen. S?rlingarna ?r m?nniskorna i marginalen och de st?r o?terkalleligt utanf?r. ?? Det intensiva behovet av att skapa, att uttrycka sig visuellt, drabbar dem skoningsl?st och den instinktiva impulsen att ge form ?t ett kaotiskt inre liv ?r om?jlig att h?lla tillbaka. Man saknar visserligen konstn?rlig skolning eller annat samr?re med konstens traditionella institutioner, men det finns inte heller n?gon egentlig avsikt att "skapa konst". Man drivs av en vilja att formulera n?got inf?r sig sj?lv, en privat teater, och det ?r uppriktighet man efterstr?var. Det handlar om ett slags kommunikation, trots allt, men aldrig genom att anpassa sig till en f?rutbest?md uppfattning om kultur. Det h?r ?r konst som har tagits s? l?ngt ifr?n sitt kulturella sammanhang att "den verkar inte vara konst ?verhuvudtaget", som surrealisten Jean Dubuffet tr?ffande formulerade det - och han myntade begreppet Art Brut, vilket har blivit det allm?nt vedertagna (ibland ?versatt till svenska som s?rlingskonst).  ALO?SE (Klicka p? bilden f?r en f?rstoring) ?? Det har h?vdats i vissa sammanhang att skapardriften, den kreativa impulsen, ?r medf?dd och gemensam f?r alla (men blockerad av h?mningar orsakade av v?r civilisations regler och f?rordningar). S?rlingen har en konstn?rlig f?rdel, enligt denna tes, genom sitt oberoende fr?n kollektivets p?verkan och sin naturliga n?rhet till det inneboende tillst?ndet f?r skapande. Art Brut ?r konst som k?nnetecknas av en omedelbar innerlighet, och denna blir en avg?rande del ?ven i sj?lva upplevelsen. Den vision?ra kraften ?r helt spontan - och gl?djen, sorgen och desperationen ?r ren och of?rst?lld. Det ?r konst utan egentliga f?rebilder, sj?lvst?ndig fr?n den konstn?rliga traditionen och samtida str?mningar, och den sprudlar av en frig?rande egensinnighet. ?? Det finns ?verhuvudtaget inte n?gra k?nnetecknande typiska drag inom Art Brut, ingen enhetlig stil. Uppfinningsrikedomen hos de enskilda konstn?rerna ?r fullst?ndigt gr?nsl?s och individuell, och de saknar gemensamma ber?ringspunkter i teknik och motiv. Det som f?renar dem ?r att de skapar som om ur ett inre tv?ng, och av absolut n?dv?ndighet. De l?mnar liknande vittnesm?l om k?nslan av att vara ett viljel?st instrument i h?nderna p? en st?rre kraft. Det finns ?ven en stor grupp av konstn?rer som h?vdar att de ?r spiritistiska medier och som avs?ger sig eget ansvar f?r den konst de utf?r. Madge Gill arbetade p? enorma tygytor och skapade intrikata m?nster, harmoniskt balanserade, trots att hon inte kunde ?verblicka helheten. Hon undbad sig dock alla lovord, d? hon menade sig vara underkastad en andlig v?gvisare, MYRNINEREST, som hon tillskrev den utm?rkande talangen.  ? "Innan jag m?lar en tavla har jag ?? Art Brut l?ter sig inte begr?nsas av sina material, utan anv?nder regelbundet bristen p? dem till sin f?rdel. Martin Ramirez tecknade p? baksidorna av tv?ttlistor som han sammanfogade med egengjort lim, och Auguste Forestier anv?nde sig av ?verblivet virke. Lantbrevb?raren Ferdinand Cheval vigde mer ?n trettio ?r av sitt liv ?t att frakta sten till sin tr?dg?rd f?r att uppf?ra det h?pnadsv?ckande Palais Id?al, ett enormt fantasislott som v?ckte grannarnas l?je, men som sedan dess har lockat skaror av h?nf?rda vallf?rdare. ?? Den g?r anspr?k p? att vara oberoende av det konstn?rliga etablissemanget, men Art Brut har trots allt f?tt en framtr?dande roll i samtidskonsten. Dess beundrare var l?nge f?taliga och begr?nsade till den surrealistiska gruppen samt till de som hade ett psykologiskt eller vetenskapligt intresse av den. ?? Flera samlingsutst?llningar har under senare ?rtionden gjort den sj?lvl?rda konsten k?nd hos en st?rre publik. Utst?llningen "Outsiders" p? Hayward Gallery i London 1979 uppm?rksammades stort, och den f?ljdes snart av flera internationella utst?llningar, bl a p? danska Louisiana 1980. Svenskarna introducerades till s?rlingskonsten genom "De g?tfulla" p? Liljevalchs 1979 och "S?rlingar" p? Malm? Konsthall 1991, men den har aldrig f?tt samma genomslagskraft i Sverige som utomlands, d?r Art Brut har utvecklats till en aktiv och dynamisk r?relse, s?rskilt i Nordamerika och Centraleuropa. ?? Dubuffets insats f?r s?rlingskonsten har varit avg?rande. Han b?rjade tidigt samla p? konstn?rliga arbeten som utf?rts p? mentalsjukhus, och han uppfattade genast konstn?rliga kvaliteter i det egensinniga uttrycket, som andra misslyckades att se d? de f?rdomsfullt koncentrerade sin uppm?rksamhet p? symptom fr?n sinnessjukdom. Verken inneh?ll dessutom en instinktiv motsvarighet till det surrealistiska angreppet p? det konventionella och det vanem?ssiga, som Dubuffet och andra sympatiserade med. S?rlingarna tycks ha naturlig tillg?ng till det s?rskilda poetiska tillst?nd, som surrealisterna st?ndigt str?vade efter att uppn?. Andr? Breton, surrealismens portalfigur, skrev ett ?ppet brev till mentalv?rdens institutioner, d?r han demonstrativt valde sida i polemiken mellan rationalitet och alternativa v?rldsuppfattningar. Breton ?r som bekant ?ven ansvarig f?r tesen om den automatiska skriften, som syftade till att frig?ra konstn?ren fr?n det rationella t?nkandet och traditionell likformighet, och som verkligen har en naturlig parallell i Art Brut, ?ven om s?rlingskonstn?rerna har f?rblivit lyckligt omedvetna om detta. d?r man inte v?ntar den. D?r, d?r ingen t?nker p? den eller uttalar dess namn JEAN DUBUFFET ? ? Dubuffets privata samling v?xte till att omfatta 5000 verk och den blev allt mer omtalad. Han f?rvarade den under m?nga ?r i en privat l?genhet i Paris d?r endast ett f?tal fick tillf?lle att se den. Dubuffet var m?n om att beskydda s?rlingarnas arbeten fr?n f?rvanskningar och korrumperande verkan fr?n borgerliga v?rderingar, och han var l?nge motvillig till att ?verl?mna samlingen till allm?nhetens kategoriserande. Han ville bevara dess oskuldsfulla st?llning och f?rhindra att den f?rv?xlades med normal konst - med kultur. Han sk?nkte den ?nd? till staden Lausanne, med vissa best?mda villkor, och den utg?r grunden f?r en ?nnu v?xande samling, Collection de l'Art Brut, som ses av tiotusentals m?nniskor varje ?r. ?? Den uppskattning och det erk?nnande Art Brut har mottagit inneb?r samtidigt vissa mots?ttningar. Den oberoende och kulturl?sa s?rlingskonsten har motvilligt blivit en del av den etablerade kulturv?rlden, trots att en grundl?ggande komponent ?r dess oavh?ngighet fr?n de konstn?rliga institutionerna. Betydelsen av Art Brut har f?r alltid f?r?ndrats - p? gott och p? ont - och nutidens s?rlingskonstn?rer arbetar i en radikalt annorlunda st?llning.  HEINRICH ANTON M?LLER ?? Det p?g?r p? flera h?ll en intensiv debatt om sj?lva definitionen av Art Brut, som vissa h?vdar ?r orimligt strikt medan andra menar att begreppet utnyttjas alltf?r fritt och aningsl?st. Det anv?nds ofta f?r att beskriva - och ge uppm?rksamhet till - konst som uppvisar ett visst m?tt av egensinnighet, utan att detta n?dv?ndigtvis ?r ber?ttigat. Folk Art har blivit framtr?dande p? gallerier, s?rskilt i Nordamerika. Det ?r konst som tagit intryck fr?n olika etniska traditioner, och den beskrivs regelbundet som en form av Art Brut. Konstn?rerna ?r visserligen sj?lvl?rda, men de arbetar i ett tydligt kulturellt sammanhang, vilket mots?ger Dubuffets uppfattning och den traditionella definitionen. Neuve invention ?r ett annat begrepp som har gett upphov till en hel del debatt. P? samlingen i Lausanne anv?nde man sig av det f?r att kunna ge utrymme ?t ett stort antal konstn?rer som inte ?r fullst?ndigt sj?lvl?rda, och som har mottagit skolning i begr?nsad omfattning, men som ?nd? lyckats att befria sin konst fr?n den h?mmande konventionen och ?stadkommit konst av verklig originalitet. Man fick mycket kritik f?r detta, och avdelningen f?r Neuve Invention har tydligen avslutats. ?? F?rutom n?mnda diskussion, saknar Art Brut i stort den teoretiska begreppsapparat som annars tycks obligatorisk inom den moderna konsten. Detta ?r m?jligen en del av f?rklaringen till dess dragningskraft, eftersom den uppfyller en popul?r uppfattning om konst som ett direktf?rmedlat uttryck frammanat endast av k?nsla och inspiration. Andra romantiska f?rest?llningar om konstn?rens funktion, som i andra sammanhang har f?rkastats som f?rlegade, tycks bekr?ftas genom s?rlingskonstn?ren. Han eller hon uppfyller onekligen den h?vdvunna bilden av konstn?ren som n?gon som ?r maniskt besatt av sitt kall, och som genom den n?stan f?rryckta upptagenheten vid skapandet lever farligt n?ra gr?nsen f?r det accepterade, det till?tna - och galenskapen. Utanf?rskapet blir ett n?dv?ndigt kriterium f?r den unika kontakten med det fr?mmande och det ogripbara som ?r konstn?rens privilegium - och straff, d? denne samtidigt d?ms att leva isolerad i periferin av den sociala gemenskapen. S?rlingskonstn?ren har tagit steget fullt ut och l?mnat gr?nslandet bakom sig.  SCOTTIE WILSON (Klicka p? bilden f?r en f?rstoring) ?? Art Brut best?r av en kraftfull manifestation f?r kreativitet och individualitet. Det ?r en intensiv energi som frig?rs d? n?gon lyckas ge r?st ?t ett pl?gat inre utan att f?rkv?vas av det vi kallar civilisation. Detta borde vara en tillr?cklig merit, och att uteslutande uppm?rksamma konstn?rernas mentala h?lsa i en schablonm?ssig konstn?rsmyt ?r att f?rringa deras bedrifter - och det ?r att g?ra dessa enast?ende arbeten en stor or?ttvisa. F?rfattaren Roger Cardinal skriver: "det som ?r intressant i de verk som har skapats av s?dana som ?r diagnosticerade som galningar ?r inte galenskapen i sig utan den fascinerande konst som den ger upphov till".
? Johan Fingal 1999
?? Genom att klicka p? denna symbol kan du smidigt ladda ner aktuell text i s.k. rtf-format, vilket kan l?sas av i princip alla ordbehandlingsprogram. Om man bara klickar p? utskriftsikonen i webbl?saren brukar det uppst? ett on?digt pappersspill. ?? Vi ber er att respektera copyrighten. H?r g?rna av Er till redaktionen eller resp upphovsman/-kvinna ang?ende detta. ? |